På väg till sjukhuset var det nån som var väldigt trött, jag å Ante fick skrika hela vägen för att hålla Freja vaken. Detta skulle inte bli något problem trodde vi, hon skulle däcka på en gång under undersökningen. Jo tjena... den där "hatten" var inge populär. Det gick bra att sätta på den men när det var dax att göra själva EEG-kurvan så grät lillgumman mest
hela tiden. Alldeles röd i ögonen men inte tänkte hon sova med den där saken på huvudet. Men det gjorde inte så mycket de fick en kurva i alla fall, så nu är det bara att invänta svaret. Det skulle dröja en vecka.
Nu har vi hunnit sova nån timme men fan va trött jag är fortfarande! Å stackars Ante som fick åka och jobba direkt efter. Men jag har klurat ut att denna trötthet inte bara beror på sömnbrist utan på chokladbrist! En och enhalv dag utan choklad, kroppen och själen sörjer.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar